Valborg och hemresa.
Att fira valborg i Lund var hur härligt som helst. Gick upp lagom tidigt och var framme i stadsparken vid kvart över nio. Då var det redan fullt med folk och filtar och grillar och picknickkorgar och idioter som hade tältat där hela natten för att få en plats. Martin till exempel :).
Det blev sillfrukost med nubbe(/ar) och sedan cider och ett makalöst virrvarr av människor. ALLA var där. Träffade en mängd linköpingsbor när vi minglade runt, solen dök fram, vi grillade korv och dansade och åt glass och jag hade kul.
Jag blev erbjuden 600:- för min filt av en kille som egentligen ville ha yta att sitta på. Jag tog emot pengarna, men gav tillbaka dem när grabben började tjafsa om att han skulle få behålla filten också. Min mormors egenvävda gåvor säljer jag inte så lätt.
På sena eftermiddagen åkte jag hem med Johan och somnade nästan direkt. Vaknade som tur var i tid (tack kaffe latte) och hann fixa om oss för förfest på kämnärs följt av förfest på sparta och därefter utgång på hallands/vgs. Folk var lite sega, men vi hade kul ändå. Hade skumkrig och tiggde gratisdrinkar och spelade bort alla pengar på blackjack och dansade och blev sugna på pizza. Klockan började då närma sig två och Valborg 2008 fick ett fint avslut med en cykeltur hem och en hembakad pizza på natten.
I helgen var det Linköping som gällde. Smockfullt tåg och ingen platsbiljett var lite jobbigt, men det gick. (Jag måste passa på att klaga lite. FY vad dyrt det har blivit att åka tåg. Skamligt dyrt. Och då ingår det inte ens en plats att sitta på.) Min hemstad var i alla fall sig lik. Det blev lite shopping, mycket fika, en snabb (i dubbel bemärkelse) bilfärd med Östra Harg, en löptur med syster (Jag saknar skog!), filkmväll hos Berga, grillning i Ekängen med Ekängen och Östra Harg och hela gänget, supermysigt och gott, en utekväll på Platens samt naturligtvis en kebab på Hakepi.
Det mesta var sig likt ja, och det var överlag bara kul att vara hemma igen, men Platens var ingen höjdare. Kul till en början med mycket folk man inte träffat på länge. Allteftersom kvällen gick blev det dock mer och mer folk på dansgolvet och tillslut kunde man knappt röra sig en millimeter. Folk försvann och folk kom och det som kändes så bra blev senare mest konstigt och kanske var det skönt att komma hem.
På vissa platser känner man sig hemma. Det spelar ingen roll hur lång tid som har gått. Så kommer det nog alltid vara, oavsett vilken situation man befinner sig i. Nej, jag ångrar inte att jag åkte dit.
Nu är man i alla fall tillbaka i Lund och har haft sin sista logistiklektion, har en lab kvar i maskinteknik och efter det är mekanik det enda man behöver koncentrera sig på. Det mesta känns bra nu. Jag vet inte om det är sommarvädret som spelar in eller om man helt enkelt slutat bry sig om vissa saker. Jag tror jag är glad bara.
Det blev sillfrukost med nubbe(/ar) och sedan cider och ett makalöst virrvarr av människor. ALLA var där. Träffade en mängd linköpingsbor när vi minglade runt, solen dök fram, vi grillade korv och dansade och åt glass och jag hade kul.
Jag blev erbjuden 600:- för min filt av en kille som egentligen ville ha yta att sitta på. Jag tog emot pengarna, men gav tillbaka dem när grabben började tjafsa om att han skulle få behålla filten också. Min mormors egenvävda gåvor säljer jag inte så lätt.
På sena eftermiddagen åkte jag hem med Johan och somnade nästan direkt. Vaknade som tur var i tid (tack kaffe latte) och hann fixa om oss för förfest på kämnärs följt av förfest på sparta och därefter utgång på hallands/vgs. Folk var lite sega, men vi hade kul ändå. Hade skumkrig och tiggde gratisdrinkar och spelade bort alla pengar på blackjack och dansade och blev sugna på pizza. Klockan började då närma sig två och Valborg 2008 fick ett fint avslut med en cykeltur hem och en hembakad pizza på natten.
I helgen var det Linköping som gällde. Smockfullt tåg och ingen platsbiljett var lite jobbigt, men det gick. (Jag måste passa på att klaga lite. FY vad dyrt det har blivit att åka tåg. Skamligt dyrt. Och då ingår det inte ens en plats att sitta på.) Min hemstad var i alla fall sig lik. Det blev lite shopping, mycket fika, en snabb (i dubbel bemärkelse) bilfärd med Östra Harg, en löptur med syster (Jag saknar skog!), filkmväll hos Berga, grillning i Ekängen med Ekängen och Östra Harg och hela gänget, supermysigt och gott, en utekväll på Platens samt naturligtvis en kebab på Hakepi.
Det mesta var sig likt ja, och det var överlag bara kul att vara hemma igen, men Platens var ingen höjdare. Kul till en början med mycket folk man inte träffat på länge. Allteftersom kvällen gick blev det dock mer och mer folk på dansgolvet och tillslut kunde man knappt röra sig en millimeter. Folk försvann och folk kom och det som kändes så bra blev senare mest konstigt och kanske var det skönt att komma hem.
På vissa platser känner man sig hemma. Det spelar ingen roll hur lång tid som har gått. Så kommer det nog alltid vara, oavsett vilken situation man befinner sig i. Nej, jag ångrar inte att jag åkte dit.
Nu är man i alla fall tillbaka i Lund och har haft sin sista logistiklektion, har en lab kvar i maskinteknik och efter det är mekanik det enda man behöver koncentrera sig på. Det mesta känns bra nu. Jag vet inte om det är sommarvädret som spelar in eller om man helt enkelt slutat bry sig om vissa saker. Jag tror jag är glad bara.
Kommentarer
Trackback
