Träningsvärk och logistik.
Nu känner jag mig duktig. Har hunnit med en hel del vettigt de två senaste dagarna, även om jag skjutit upp mycket också. Efter en 8-17-dag i skolan igår passade vi på att grilla på delphi i det fina vädret. Dessvärre hade solen försvunnit när det väl var dags att äta, men det var kul att se otåliga Johan N tvinga i sig sin förkolnade köttbit och höra honom berätta hur gott det var. Efter grill blev det ett rejält box intensiv - pass med Filippa med mjölksyra upp över öronen. Sjukt jobbigt - men en skön känsla att det trots diverse sjukdomar har gått framåt med träningen. För några månader sedan kunde jag knappt göra en armhävning och nu orkar jag köra hela intervallen. Starkt! Mådde alldeles prima efteråt när jag kom hem och slocknade i soffan.
Idag har jag suttit ungefär fem timmar med veckans arbete i logistik (trodde aldrig att jag skulle säga det här, men det är nästan kul när man förstår vad man gör), haft ännu en skum föreläsning i mekanik, samt tillbringat några timmar med disk, städning och muffinsbak. Det sistnämnda gick dock fullkomligt åt skogen. Hade världens flyt från början när jag upptäckte att det fanns exakt så mycket smör, mjöl, ägg, hallon samt muffinsformar hemma som jag behövde. Jag ansåg att det var meningen att muffins skulle tillverkas - det gjorde inte min ugn som brände hela plåten. Så nu sitter jag här och dricker te och knaprar (observera ordet knaprar) i mig en av de brännskadade bitarna.
Allt är riktigt bra just nu, men jag kan ändå inte låta bli att längta hem. Jag antar att jag alltid kommer längta dit jag är inte är, det är ofrånkomligt. Just nu vill jag hem till mitt hus med det skönaste badkaret, mina kompisar som alltid finns kvar, min stad med vettiga uteställen och musik man kan dansa till, mitt jobb med det godaste brödet, min diskmaskin som fixar disken åt mig, min ugn som är snäll mot muffins, och kanske allra mest hem till lugnet och friheten, bort från vardag och måsten. Nästa helg blir det hemresa för min del. Jag kommer säkert längta tillbaka till Lund så fort jag satt mig på tåget.
Till den mystiske/a person som skriver anonyma kommentarer och vill vara med när vi lirar fotboll: Det ska nog gå att ordna, även om du inte kan imorrn (kl 2) så dyker det säkert upp fler tillfällen! Men jag varnar dig, det är tuffare än man tror! Jag hade träningsvärk i två dagar efter söndagens match :P.
Det var allt för idag. Jag måste sortera lite smutstvätt innan golvet i sovrummet fullständigt gror igen. Ich möchte mich verabschieden. Blumenerde. Wir hören von einander!
(Ja, jag ger igen för att Joe har börjat blogga på engelska).
Idag har jag suttit ungefär fem timmar med veckans arbete i logistik (trodde aldrig att jag skulle säga det här, men det är nästan kul när man förstår vad man gör), haft ännu en skum föreläsning i mekanik, samt tillbringat några timmar med disk, städning och muffinsbak. Det sistnämnda gick dock fullkomligt åt skogen. Hade världens flyt från början när jag upptäckte att det fanns exakt så mycket smör, mjöl, ägg, hallon samt muffinsformar hemma som jag behövde. Jag ansåg att det var meningen att muffins skulle tillverkas - det gjorde inte min ugn som brände hela plåten. Så nu sitter jag här och dricker te och knaprar (observera ordet knaprar) i mig en av de brännskadade bitarna.
Allt är riktigt bra just nu, men jag kan ändå inte låta bli att längta hem. Jag antar att jag alltid kommer längta dit jag är inte är, det är ofrånkomligt. Just nu vill jag hem till mitt hus med det skönaste badkaret, mina kompisar som alltid finns kvar, min stad med vettiga uteställen och musik man kan dansa till, mitt jobb med det godaste brödet, min diskmaskin som fixar disken åt mig, min ugn som är snäll mot muffins, och kanske allra mest hem till lugnet och friheten, bort från vardag och måsten. Nästa helg blir det hemresa för min del. Jag kommer säkert längta tillbaka till Lund så fort jag satt mig på tåget.
Till den mystiske/a person som skriver anonyma kommentarer och vill vara med när vi lirar fotboll: Det ska nog gå att ordna, även om du inte kan imorrn (kl 2) så dyker det säkert upp fler tillfällen! Men jag varnar dig, det är tuffare än man tror! Jag hade träningsvärk i två dagar efter söndagens match :P.
Det var allt för idag. Jag måste sortera lite smutstvätt innan golvet i sovrummet fullständigt gror igen. Ich möchte mich verabschieden. Blumenerde. Wir hören von einander!
(Ja, jag ger igen för att Joe har börjat blogga på engelska).
Kommentarer
Postat av: Linn Antberg
Hej! Bra, säg till när nästa fotbollsmatch är! (du kan förresten få hämta mina fotbollsskor i Lkpg nästa helg!). O vänta bara nåt år, sen kommer det inte va lika kul att komma hem t Lkpg, alla kompisar kommer inte stanna kvar där för alltid... Ses imorrn? Middag? //den mystiska person som skriver anonyma kommentarer = den enda person som skriver kommerntarer på din blogg så du borde vara glad.=)
Trackback
